Tillit mellan häst och ryttare

JAG tycker att det är något som är jätteviktigt då JAG tror att man kommer längst då. Jag tycker att man ska lita på sin häst i alla lägen. Även om någon häst inte är på sitt bästa humör så litar jag på att den aldrig skulle vilja medvetet skadda mig utan jag tror att den inte förstår faran i det den gör. Lek när man går brevid eller försvar/lek när man är på ryggen. Därför ska man aldrig bli sur utan lugnt traska vidare och fortsätta med det man ska göra. Sen vill jag att hästen ska lita på mig då jag tycker att det är något att sträva efter med alla hästar. Om en häst litar på mig så skulle den aldrig ta till försvars instingter när jag eller de den lita på rider, därmed blir det säkrare.

Förra terminen när jag praoade i stallet så stod en häst/ponny där som vi kallade angneta, jag red lite på den i tre/fyra veckor första gången som jag gick in till henne tryckte hon in sig i ett hörn av boxen och när jag kom nära sprang hon i väg. efter två veckor började hon lita på mig och var då lugn när jag höll på. Det gjorde satt hon inte ville "springa i väg" när jag red utan tog förhållningarna och vart lugn. Ett annat exempel är en tjej istallet Michaela hon har sedan ett par år tillbaka skött stallets "elaka" ponny Donna, vissa säger åt Donna när hon  bits och sparkas. Vilket hon gör av osäkerhet, om man någongång går in tilll henne så är man snabb ut ;). Inte hon för när hon står hos Donna blir Donna den snällaste ponny man kan tänka sig. Det är för att hon litar på Michan som aldrig skulle kunna bli sur på Donna utan hon pratar med henne och har på det sättet vunnit hennes tillit.

Om man har en spö/hopprädd häst och den ej reagerar på samma sätt när du sitter där som när någonannan gör det så litar den på att du inte skulle slå den med spöt eller bryta benen om den hoppar. Använd inte ett spö i onödan för då vet man inte vad som kan hända den kanske skickar av dig, rester sig eller sticker och blir rädd för det.

För fem månader hade jag aldrig vågat galoppera och knappt hålla i tyglarna på Sessan eller skrittat av henne lös i ridhuset. Jag litade inte tillräckligt på henne då eftesom hon stack och jag kände henne inte så bra då. Men nu så vågar jag göra det både med och utan sadel, med träns/grimma ochsåvidare. Därför blev jag superglad när jag fick som kommentar " Samspelt ekipage!" "Gott förtroende mellen ponny och ryttare!" skrivet på protokollet från årsta-runsten. Jag tycker att det är superbra när domare, tränare, ridklubbar osv. uppmuntrar det.

film kommer :P.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0